Torkad lök och kex

Som ni kanske vet har jag fått dille på att torka mat av olika slag. Varför? För att det är kul, för att det håller sig länge och för att det tar så liten plats när det är torkat. Det krymper ihop ganska ordentligt.

Inatt lämnade vi en plåt lök i ugnen, skuren i tunna skivor (o vad jag grät när jag körde den i matberedaren!). Imorse var den alldeles torr och fin. Och faktiskt blev den riktigt vacker! Det är vanlig gul lök, men nu skiftar den från gul till rosa. Ska nog torka lite till vid ett senare tillfälle. Vi tänker oss att vi ska ha lite olika torkade rot- och grönsaker i skåpet. Smidigt att slänga ner i någon smarrig gryta sen.

I våras satte jag lite syltlök i landet. Med betoning på lite. Jag trodde inte att det skulle ta sig, eftersom det inte gjort det andra år när jag försökt. Men i år blev det jättefina små lökar. Fast inte så många då - receptet jag har är på ett kilo lök, jag har ett hekto...

Jag har påbörjat inläggingen nu, så inatt ligger de i saltlag i kylen. Imorgon ska jag koka ättikslag och sen är det klart. På bilden håller jag på att skala dem - det var pilligt kan jag lova.

För ett tag sedan fick jag syn på ett recept på digestivekex, och det blev jag sugen på att baka. Mina barn är galna i digesivekex, men jag har alltid känt mig så osäker på hur pass nyttiga de är egentligen. Då är det ju perfekt att baka själv, så att man vet precis vad som är i.

Tyvärr var receptet lite svårt att följa. Det var inte så exakta mått på degvätskan, och eftersom jag inte bakat smörgåskex förut visste jag ju inte riktigt hur det skulle vara. Därför blev det nog lite för lite vätska. Typiskt att jag gjorde så stor sats! Dottern fick i sig ett kex, men sonen dog nästan av obehag...

Men skam den som ger sig - jag gjorde två andra sorter. Det blev bättre och bättre kan man säga. Den runda sorten är rågkex fast på grahamsmjöl. Helt okej kex, lite som digestivekexen ovan fast bättre. De fyrkantiga är vetekex och de är jättegoda. Hoppas att barnen gillar dem!

När jag ändå var i farten passade jag på att baka några hålkakor på mammas recept:

Smält 50 g smör, häll i 5 dl vatten och värm till fingervarmt. Rör ut ett paket jäst i hälften av vätskan, i resten blandar du ner 1,25 tsk salt och 1 tsk socker. Blanda all vätska igen och rör i mjölet. 500 g rågsikt och några dl vetemjöl, så mycket som krävs för att få en smidig deg. Låt jäsa under duk tills det jäst ordentligt. Baka ut fyra runda kakor, nagga och ta ut en cirkel i mitten. Jäs på plåten 30-40 min och grädda sen i 250 grader, ca 10 min i nedre delen av ugnen.

Den lilla plutten från hålet i mitten brukade mamma baka in i nästa kaka, men det får jag inte göra för mina barn. De älskar de där små brödbitarna! (De syns uppe i högra hörnet.)

Det var lite extra roligt att väga upp mjölet idag. Maken var nämligen hemma hos svärfar en liten sväng idag. Där plockade han med sig en massa roliga saker som svärfar inte använder längre, bland annat den här fina köksvågen. Jag har visserligen en våg, men den klarar inte att väga tillräckligt tunga saker.

Visst blänker den vackert! Den kommer få bo på köksbänken, så har man den alltid till hands. Den skäms verkligen inte för sig.

Dessutom hade maken med sig en stoooor gryta hem. Sexton liter! Yippie!!! Min fyralitersgryta bleknar vid jämförelsen. Som om detta inte var nog så hade han även med sig ett par kardor (nu kan jag prova på att tova min ull) och en garnvinda. Eller vad det nu kan heta. En sån där som man sätter garnhärvan på när man ska nysta garnet, så att man slipper trasslet som blir när man måste hänga härvan runt en stolsrygg eller runt sina egna knän... Det har varit en bra dag idag!