Ett eget äppelträd

Med en väldigt dålig bild på några smått maskätna äpplen vill jag beskriva för er hur otroligt glad jag är över vårt äppelträd.


Trots att vi bor i ett hus från mitten av 1800-talet så har vi inte så många fruktträd. Tydligen strök de som fanns med vid en köldknäpp en sen vår. På baksidan finns bara två surbärsträd kvar, som dessutom sett sina bästa dagar. De ger dåligt med bär, och de som blir sitter för högt upp för att man ska kunna plocka dem.

På framsidan finns ett äppelträd. Det är obeskuret och har vuxit sig alldeles för högt. Äpplena den ger är inte särskilt fina - många är maskätna och de är så tunna i skalet att de lätt får stötmärken. Dessutom växer de flesta för högt för att kunna nås, så vi får i stort sett nöja oss med fallfrukten.

Ändå är jag så glad åt mitt äppelträd! Förra året blev något fel vid blomningen. Vi såg inte en enda blomma, och ännu mindre ett enda äpple. Jo förresten, ett såg vi. När det ramlat ner och låg halvruttet i gräset. Det var allt. Men i år... I år är det fullt med äpplen! Till och med en del stora. Det har hänt att alla våra äpplen ramlat ner redan som små kart, men i år kan vi nog hoppas på att få se hur de ser ut som fullmogna.


Naturligtvis kan jag inte tåla mig tills de är helt mogna, så därför har jag redan börjat fira mitt träd. Igår gjorde jag äppeldricka som nu står och gottar till sig i kylen. (Återkommer när den är klar.) Och idag har jag kokat lite äppelmos. Åh, vad det luktar underbart när man kokar äpplen!

Jag har ingen stor gryta, så det blir inte så mycket mos åt gången. Första satsen räckte precis till en stor syltburk. Andra satsen står på köksbänken och svalnar nu, så att jag kan frysa in den i påsar senare ikväll.

En del tycker att jag är så redig som syltar och saftar så mycket. Maken konstaterade krasst att de kanske förutsätter att jag orkar sylta och safta utöver allt annat hushållsarbete. Men jag gör ju nästan inget annat hushållsarbete. Min kropp fixar inte sånt så bra. Så jag syltar och saftar mest. Och inte för att vara duktig, utan för att det är kul. Eller kanske mest för att frukten och bären är gratis. Snål har jag alltid varit. Men mest är det nog för att det är något speciellt att äta och dricka något som man själv har gjort. Och som dessutom smakar gott!