Kvinnliga föreståndare?

Diskussionernas vågor lär gå höga ett tag framöver. Ulf Ekman har uttalat sig om sin syn på kvinnliga föreståndare i församlingar. Han menar att Bibeln inte ger något stöd för kvinnliga föreståndare, utan tvärtom alltid utgår ifrån denna post som manlig. Och det bör man ta hänsyn till, menar han. Pingst är nu i uppror. Pelle Hörnmark har sagt att för honom är det ingen jämställdhetsfråga, utan i och med Jesus försvann den skillnad mellan könen som uppstod vid syndafallet.

Det här oroar mig lite. Jag håller med Ulf Ekman om att det här är en bibeltolkningsfråga. Hur kan man inom pingst ta så lätt på det här? När det gäller homosexualitet är man jättehård på att följa Bibeln, och menar att det inte alls går att tolka den efter den tid man lever i. Och nu känns det som man gör precis tvärtom. Kan man bara bortse från det som står skrivet? Visserligen säger Paulus att nu är ingen längre man, kvinna, jude eller grek. Tidigare gränser är utsuddade. Men orden om föreståndaren står ju också i NT... Ett argument kan ju vara att författaren helt enkelt använde maskulin form (han) om föreståndaren, därför att det var enklare än att hela tiden skriva "han eller hon". Kanske är det så enkelt. Men vem av oss kan avgöra det, så här tvåtusen år i efterhand? Vi bör nog ta mer hänsyn än så till det som står skrivet.

Ulf Ekman menar inte att kvinnor inte kan ha ledarroller, predika eller profetera. Tvärtom. Så står det också i Bibeln om profeterande kvinnor. Har en känsla av att det är feministnerven som kommer i kläm. Unga kvinnor behöver kvinnliga förebilder, menar pingst. Det kan man väl ha utan att de är föreståndare!? Nej, vi bör nog vara väldigt försiktiga med att förklara varför Bibelns författare menar något annat än det som man kan läsa. Det tror jag är klokt i längden. Det blir farligt om det blir för godtyckligt vad man ska ta bokstavligt och inte, vad som är tidsberoende och inte. Vem är människa nog att avgöra det?