Jag tycker att det är så mysigt att stå i köksfönstret och titta ut på fåglarna. Vi hänger upp mat åt dem i en hagtornsbuske, men en del av dem vill bara äta det som fallit ner på marken. Och talgbollarna får inte alltid hänga kvar, eftersom kajorna och kråkorna tar dem.
Vi har plockat fram alla adventsljus, och en del andra vintriga och smått juliga ljus. Vet knappt var jag ska ställa alla! Visst är de små domherrarna i cernitlera söta? Köpte dem på en slöjdmarknad förra året.
Köket är min favoritplats så här års. Det blir liksom extra ombonat där. Särskilt som jag älskar att baka kakor och göra godis till julen.
Och adventsgardinerna som vi köpte förra året gör mig alldeles glad i hjärtat. De passar så bra i vårt kök, även om det är hopplöst att försöka visa det på bild så här års, och med enbart en mobilkamera till på köpet.
I vanliga fall gillar jag inte alls tapeterna i vårt vardagsrum (vi hyr ju och kan därför inte göra hur vi vill), men så här till jul funkar de riktigt fint. Och det kunde ju varit värre, som maken sa igår, det kunde ju varit en hemsk orange historia från 70-talet, eller något fult med pastellfärgade geometriska figurer från 80-talet...
Det börjar se ut som jul!
Visst handarbetas det en hel del också, men mycket av det är ju julklappar och kan därför inte visas upp så ingående här. Bara en liten smygtitt...
Systersönerna önskar sig mössor i julklapp. Påstår deras föräldrar i alla fall... En liten öronlapp väntar på att sättas på plats.
Mammas filt har legat bortglömd ett tag, men nu har det gått undan. Sedan igår har jag stickat det grå, det blå och det mesta av det lila. Och då fick jag ändå repa upp tolv varv eftersom jag hade glömt mönstret och givetvis stickat fel...
Faktiskt så har jag nu stickat halva filten. Den blir nog riktigt bra till slut. Och varm blir den. Men det var minsann en utmaning att få till det med alla dessa starka färger.
Detta är också blivande julklappar, men inte från mig. Två små söta tjejer ska få varsitt par rosa converse i julklapp av sina mammor.Ja, det var väl i stort vad som hänt här sedan sist. Hoppas att ni alla njuter av den här tiden före jul. Det blir så lätt stressigt när allt man ska göra upplevs som krav. Men det kan också vara en del av det mysiga att pyssla med alla förberedelser. Om man tar det i den takt man orkar med, och släpper alla måsten. Jag tänker minsann njuta av varenda karamellkok och varenda julklapp som köps eller tillverkas för att glädja någon!








Alla rutor är ihopsydda i de bakre maskbågarna, och de främre maskbågarna ligger därför ovanpå. Jag lät den gula alt. blå tråden gå fram och tillbaka mellan motstående maksbågar från ena sidan till andra. Påminner mig om när jag gick på lekis och broderade dukar, då fick jag göra en liknande söm. I mina ögon blev detta tillräckligt för att få fram- och baksida att hänga ihop. Så typiskt mig att skynda mig igenom projekt, bara för att upptäcka att jag inte är riktigt nöjd när det är så gott som färdigt och alldeles för sent för att orka göra stora ändringar. Tur att det gick att "rädda" den här!





Jättedålig bild, men jag hade glömt att fota sakerna innan vi åkte och fick därför ta ett hos pappa, med alla barn springande runt fötterna och tankarna någon helt annanstans. Man ser ju inte ens alla olika färger på halsdukens ränder... Grå, vinröd, vit, brun och röd.


(Om ni vill göra likadana änglar finns det beskrivning 


Inte helt lätt att fånga färgerna på bild. Tänk er något mitt emellan de här två, så stämmer det ganska bra. Den är virkad med kärleksknutar i garnet Crisp. Jätteskön att ha virad runt halsen. Jag har en likadan själv. Eller två, jag har ju en vinröd/rosa också. Nu ska jag sätta mig och virka när barnen är i skolan. Hoppas kunna avsluta något projekt idag också. 
Så kom jag på att jag har bomullsgarn som inte blivit nystat än. Därför blir det nu premiär för svärmors garnvinda. Mycket mer praktiskt än att hänga härvan över en stolsrygg. Eller över knäna, uppkrupen i fåtöljen... Det kommer gå som en dans!








.jpg)