Det goda livet

Såg just ett program på kunskapskanalen om Afrika, eller åtminstone en rad länder i Afrika. Det goda livet, hette det. Jag såg inte hela men tillräckligt för att bli tankfull. Olika människor i olika kulturer, folk, länder, samhällsskikt talade om vad som är viktigast i livet. Och det varierade!

Bushmen och pygméer ville helst bara få vara ifred och leva sitt liv i sin naturliga miljö. Där fanns det mat, och är man mätt så är man lycklig. Ungefär så sa de. En pygmé tyckte att staden var så tråkig, där hände ju ingenting. Djungeln var bra mycket bättre! Där fanns mat, där visste de hur de skulle bete sig och behövde inga pengar. Där sjöng de och var glada.

Vissa hade nåtts av missionärer och satte Guds ord och bönen före allt annat. Att respektera sin nästa var självklart. Sen var det pojksoldaten som var nöjd när han hade vapen. Han hade ingen familj, ingenting annat... Men med ett vapen i handen kunde han få precis allt det han ville ha. Folk var rädda, och såg han något han ville ha så dödade han bara ägaren och tog det! Det fanns fler som menade att pengar var det viktigaste. De hade sett västvärlden på tv, och trodde att alla där hade det bra på alla sätt. Har man bara pengar behöver man inget mer.

Biståndet passiviserar afrikanen, menade en före detta president. Det bästa för Afrika vore att glömmas av Europa ett tag, och få hitta sig självt. Många oroades över hur västkulturen spred individualism och respektlöshet mot äldre.

Vet inte riktigt vad jag vill säga med detta... Men det finns mycket som är tänkvärt i det. Vad är det som ger mening åt ditt liv? Har du smittats av västvärldens konsumism? Förmodligen mer än du själv tror... Hur självklart är det för dig att respektera andra? Många av dessa människor hindrades från att leva sina liv som de ville. Hindrades av andra människor. Av deras brist på respekt. Om du inte respekterar människor nära och långt borta, hur påverkas deras liv av det? Vilket avtryck gör du i världen? Lite läskig tanke....

Du kan förändra!

För ett litet tag sedan hittade jag en länk till detta youtube-klipp, och jag tyckte att det var helt fantastiskt! Tänk vad en människa kan påverka! Se och bli inspirerad!

Dörrkrans av lingonris

Ville bara visa min dörrkrans som jag gjorde idag. Inte för att den är så märkvärdig, men det lyser upp bloggen lite att ha med några bilder då och då. Önskar du kunde känna lukten av skog från lingonriset! Kottarna är lite större än vanliga kottar, och kommer från något gammalt arrangemang som vi fått någon gång. Kan vara bra att ha, tänkte jag. Och det var de ju!

En liten, liten tomte...

Jag berättade aldrig om andakten på scoutavslutningen. Den var så bra! En kvinna från församlingen var där och berättade om vad julen betyder för henne. Hon visade en broderad kalender, tände ljus och pratade om julmusiken. Sen tar hon fram en liten, liten tomte. Typ minsta garntomten du kan tänka dig, så liten var den. Och så säger hon, att visst finns tomten med i hennes julfirande. Men just så där liten är han! Hon tar fram en julprydnad med Jesus och Maria, som är mycket större än tomten, och förklarar att just Jesus är det viktigaste med julen för henne. Och jag tyckte att det var en så underbar illustration! Visst kan tomten få komma med paket, men han får inte ta över hela julen!

Tyvärr är det just vad som skett i stor utsträckning. Tomten har tagit över. Julen är fylld av krav och måsten. Och dyrt blir det. Allt det där vill jag bara släppa i år. Jag vill fira julen så som den firas bör. Visst kommer jag att förbereda, och visst kommer jag att handla. Men det är inte vad min jul kommer handla om. Min jul kommer vara fylld av glädje och tacksamhet över allt jag redan har. Den kommer vara fylld av ljus och kärlek. Jag kommer att prioritera min familj, och vi ska tillsammans mysa in julen! Musiken som ljuder kommer vara lovsång till Gud, över den fantastiska gåva som han gett oss i Jesus, Gud med oss. Jag vill ersätta varenda tomte vi brukar pynta med, med en julängel som får ropa ut det stora som skett: "Ära vare Gud i höjd, och på jorden fred!" "Kristus till jorden är kommen, oss är en frälsare född!"



I vanliga fall firar vi jul med min familj, och då kan vi ju inte styra över hur allt ska vara. Men i år firar vi själva, och det ska faktiskt bli både skönt och roligt! Vi ska läsa julevangeliet och tala om Jesus tillsammans, lyssna på julmusik som upphöjer Gud, vara tacksamma över allt vi har och umgås hela julen. Det är åtminstone vad jag vill. Vad jag ska jobba för. Hela mitt inre sjunger!!!

I år ska jag inte bara uppleva julen, jag ska fira den!

Mysiga december

December är en underbar månad! Stressig ibland, kanske... Men den är så helt fokuserad på förberedelser och mys i väntan på julen, och det gillar jag! Man kan med gott samvete ägna hela månaden åt att pynta och pyssla, baka och mysa, tända ljus och umgås. Vardagen bleknar i ljuset av adventsstjärnor och julmusik. Mysigt och härligt!!!

Jag håller som mest på att förbereda hemmet. Efter en lång sommar och höst då jag närmast ignorerat vårt hem, så finns det att göra! Men jag spar orken, och gör lite i taget. Och börjar med det som jag känner för just då. Så här långt innebär det att vi bakat ett jättelass med pepparkakor, tagit fram adventsbelysningen till fönstren, pyntat i köket och gjort en krans av lingonris till dörren. Hade tänkt putsa köksfönstren idag (trots att gardinerna och allt är på plats redan) men det är minusgrader ute, så jag får ge mig till tåls. Det är ett ganska behagligt sätt att feja och pynta, just att ta en sak i taget så som man känner för det. Och det jag prioriterar bort kommer jag inte att sakna. Jag vet ju hur trött jag har varit, och känner att jag har släppt många krav i och med det. Allt som blir gjort är bonus!!! Dessutom vet jag ju inte om jag bara är tillfälligt piggare pga mediciner, och då är det ju dumt att lägga ribban för högt...